ELLINORJENNIFERNILSSON

Jag vet ärligt inte vad jag vill med någonting alls längre, jag står och trampar på exakt samma ställe hela tiden. Jag är inte påväg någonstans, jag tycker jag har så mycket tankar i huvudet som jag inte vet vart jag ska lägga dem. 
    För några dagar sedan satt jag hos PG och vi började prata om skolan och jag började gråta för jag vill inte gå tillbaka, haha jag gråter nu också hahah.. jag är sån mes seriöst. Jag har haft en så dålig dag, men iallafall jag började gråta så fort det kom på tal att sommarlovet har nått sin mittpunkt och nu är det bara hälften kvar. Jag vill inte tillbaka, men okej sen kan man ju säga så också att "vem vill det?!" men herregud varför valde jag inte Helsingborg, varför stannade jag kvar över huvudtaget.. Jag trodde det skulle bli bättre, ni vet den känslan man har när man börjar en ny skola och trivs inte riktigt bra, jag känner att jag inte passar in där, jag vill inte gå med dem jag går med. Men det kvittar ju också vilken skola du än väljer så kommer det alltid vara folk som är dumma, folk som är snälla, dem som inte bryr sig. Jag menar vi har alla dessa "idioitiska rollerna" jag hatar min, jag hatar min klass. Varför är jag kvar? "Problemet" är väl det att jag har ingen lust, jag har klarat två år, nu är det bara detta året kvar... resten av den meningen önskar jag att jag kunde säga "sen sticker jag bort härifrån" men jag kommer stanna kvar här, för att det är bara så. Vart ska jag få pengarna ifrån att resa och kunna få jobb, hade gärna gjort det men det kommer aldrig bli av. Sen är det allt med detta tredje och sista året, allt skrämmer mig, hur kommer betygen se ut? Mamma och pappa har ju sagt att bry dig inte om dem, sista året då ska du se! Se vadå? Att dem är lika kassa som vanligt, let's face it jag är inte perfekt men fan va jag önskar att jag inte hade så helvetes många fel! Har haft en grymt dålig dag och jag kände att jag behövde skriva av mig lite.
Sån tur det är fredag imorgon!

// EJN